11. Majby och Hommas

Man vet endast lite om Majby gårds tidigare skeden. Enligt vissa uppgifter skulle Majby ha bestått av två gårdar, varav den ena, Sundby, skulle ha hört till närliggande Masaby gård. Gården omnämns första gången 1635, då den var öde. Gården hörde under slutet av 1600-talet, som andra gårdar i närområdet, under Esbo gård. Lotslöjtnant Gustaf Daniel Brodd ägde Majby 1831–1842. Enligt muntlig tradition skulle Carl Ludvig Engel ha ritat Majbys huvudbyggnad på Brodds tid. År 1886 övergick Majby och intill liggande Hommas gård i August Wilhelm Åbergs ägo, och ägdes länge av hans släkt. Majbys odlingar var på den tiden störst i byn. Åberg bidrog på ett avgörande sätt till att Bobäck skola fick utrymmen på Majby 1887 och 1925 byggdes byskolan på mark donerad från Majby gård. Åberg drev i början av 1900-talet ett konvalescenthem på gården och senare ett pensionat. Utöver odling bedrevs på gården även hästuppfödning. År 1931 uppges att gården hade en rätt gammal huvudbyggnad i två våningar med 13 rum, en annan bostadsbyggnad med 5 rum, ladugård och stall från 1910 i sten under samma cementtak. Gårdens areal var 74 hektar.

Som Hommas gårdsägare år 1540 nämns Jakob Persson och i hans släkts ägo var gården till 1708. Efter att ha den hade ägts av flera olika släkter köpte August Wilhelm Åberg gården 1882 och den slogs ihop med Majby. Från 1916 ägdes gården av August Wilhelms son Emil Åberg och senare från 1951 av hans son Guy Åberg. Den 1802 byggda huvudbyggnaden har förnyats 1924. Till gården hörde även två villor och två arbetarbostäder, ladugård och stall i gråsten från 1902 och tröskhus från 1914. Gården sålde mjölk, hö, spannmål, kött och trädgårdsprodukter till Helsingfors. Under arrendetiden blev gårdscentret och största delen av gården på den sovjetiska sidan. En ny huvudbyggnad byggdes vid Hommasvägen och Gräsnäsvägen och produktionens tyngdvikt övergick till växthusodling. Gårdens alla gamla byggnader är idag rivna. Där huvudbyggnaden låg vid Hommasbågen och Masabyvägen finns idag ett höghus med tegelfasad. Stenarna från ladugården lär ha flyttats till ryska begravningsplatsen i Kolsarby.

På Hommas gårds ägor har sedan 1980-talet byggts många bostadshus och där finns Masaby finskspråkiga skola (Masalan koulu), daghem och en uppblåsbar hall. År 1985 byggdes den nya Masalan koulu i Hommas. Som byggnadsmaterial användes trävirke från Vols gårds skog. I kyrkbyn byggdes 1964 Kirkonkylän koulu (Kyrkoby finskspråkiga skola), som till en början var en filial till Masalan koulu. Masalan koulus nya byggnader har stått färdiga på 2010-talet.

Masalan päiväkoti ligger på området mellan Hommasgränden, Hommasbågen och Hommasstigen. Hommasgränden övergår vid skolans hörn i Gamla Hommasvägen, som är en gammal rutt till Vitträsk sjö. Vägnamnen på området berättar bla. om
Majby, Hommas, rusthåll, statare och landbor. En statare var i det finländska torparväsendet en landlös person, som hade egen bostad och gjorde dagsverken åt en bonde så, att en del av hans lön betalades i livsmedel. En landbo eller landbonde hyrde en hel gård, till skillnad från en torpare, som mot dagsverken hyrde bara en del av sin husbondes gård. Vaktstuguvägen och Gränsbomsvägen påminner om gränsen under Porkala arrendetid 1944–1956.

Etappunkten ligger under en skraltig lönn. Intill den finns enstaka höga stjälkar av jätteslide, som betraktas som en besvärlig främmande art. Den kan sprida sig okontrollerat, som den inte bekämpas. Bredvid den växer en annan besvärlig främmande art, blomsterlupinen, som förekommer rikligt speciellt längs vägrenar. Den ha odlats som prydnadsväxt, men sprider sig lätt vitt omkring och kväver andra växter. Här växer bara några små exemplar. Lite längre ned invid gatan, intill häcken av snöbärsbuskar, växer en hästkastanj. Den växer oftast till ett ståtligt träd. Den har vackra vita blomställningar, vars pollen kan vara allergiframkallande. Bladen och fröna är lindrigt giftiga. Hästkastanjen, som härstammar från Balkanhalvön, odlas som prydnadsträd i södra Finland. Det här trädexemplaret har drabbats av en sällsynt svampsjukdom, som gör att trädets blad skrumpnar.