3. Nissniku gård

Nissniku bröts på 1500-talet ut från Masaby och ägdes av Gregorius Nilsson. Gården förblev i hans familjs ägo till 1710 och ägdes därefter till 1813 av olika personer. I skatteförteckningarna finns uppgifter om att gården i början av 1600-talet beboddes av båtkarlar, som tjänade i svenska kronans krigsflotta. Senare rustade Nissniku en dragon enligt indelningsverket och fick slutligen status av rusthåll i slutet av århundradet. År 1813 tog Henrik Ekholm stället i besittning. Efter det ägdes gården av samma släkt, senare med namnet Lönnberg, till 1960-talet. I huvudbyggnaden från 1890 fanns nio rum och den hade en trädgård omgiven av en häck. Ladugården och stallet låg i samma byggnad. Till ladugården fanns en vattenledning med elektrisk pump. Till gården hörde också fyra statarbostäder.

I lantbruksräkningen från 1910 uppges att Nissniku odlade vete, råg, korn, havre, ärter, potatis och foderrovor. I trädgårdsbruk var 0,5 ha och som äng 18,9 ha av arealen. Som husdjur hölls kor, tjurar, hästar, får och höns. Senare hade åkerarealen ökats och andelen ängsmark minskats. På gården fanns även statarbostäder. En statare lejdes för ett år i taget och hans lön betalades i bostad, jordbruksprodukter och pengar.

Kyrkslätts lokalarkivs publikation "Johannes Lönnberg på Nissniku hemman fyller 50 år" består av en artikel ur tidningen Nyland om Nissnikus bonde Johannes Lönnberg, som fyller 50 år. Han berättas vara en arbetsam och omtyckt person. Läs mera här: Kyrkslätt förr och nu

Suomen maatilat (bokserie om finska lantbruk) har från år 1931 följande uppgifter om Nissniku gård: NISNIKU, 1 km från Masaby station och 32 km från Helsingfors. Ägare från 1900 Johannes Lönnberg. Gården bröts på 1500-talet ut från Masaby och ägdes 1557–1561 av Gregorius Nilsson. Hans släkt ägde stället till 1710 och därefter till 1813 ägdes det av olika personer, tills gården det nämnda året tillföll den nuvarande släkten. År 1924 slogs den ihop med parcellerna Kotilehto, Omatupa. Vierelä och Peltola. Arealen var 86 ha, varav trädgård 0,5, åker 45, våtäng 9, skogsmark 28,5 och impediment 3 ha. Åkermarken ojämn ler-, mull-, kärr- och sandjord, varav 43,75 ha med sten- och ristäckdiken. Ekonomibyggnaderna är belägna i mitten av odlingarna. Huvudbyggnaden (9 rum) från 1890, omgiven av häck och trädgård. Källarladugård i timmerram och stall i samma byggnad. I ladugården vattenledning med elektrisk pump. Statarbostäder 4, med sammanlagt 12 rum. Vattenledning till alla byggnader. Odlingsföljd: träda och havre; höstsäd och hö; hö, bete, vete och vårsäd; vårsäd och rotsaker. År 1929 odlades 3,5 ha råg, 2 vete, 13 vicker/havre, 0,8 korn, 0,25 ärter, 0,75 potatis, 0,25 rotsaker och 22,45 ha hö, träda 2 ha. Hästar 4, kor 26, tjurar 2, svin 3, får 4 och hönor 17. Största inkomsterna från mjölk, spannmål, kött, ägg, potatis, hö och trädgårdsprodukter, som säljs till Helsingfors. Skogen skött barrskog. Ljus- och kraftström från Etelä-Suomen Voima Oy. Ägaren medlem i Kyrkslätts Andelskassa. Källa: Suomen maatilat, osa I. Läs mera.

Släkten Lönnberg ägde gården från början av 1800-talet till 1960-talet. Efter försäljningen byggdes nuvarande Nissniku bostadsområde, med sitt daghem, på gårdens marker.