5. Hvittorpsvägen

På vägen till Hvittorp etappunkt lägger man märke till en röd byggnad vid korsningen mellan Smedsbyvägen och Hvittorpsvägen. Det är den svenskspråkiga Nissniku folkskolan, som blev klar 1927. Skolan byggdes enligt typritningar av byggmästare E. Nordqvist, vilka godkänts av skolstyrelsen år 1927. Byggnaden representerar 1920-talets klassicism. Stilriktningen känns igen av pilasterhörnens detaljer samt av fönstrens och dörrarnas starkt framhävda foderbrädor. Numera fungerar en daghem i byggnaden.

Hvittorpsvägen mot Hvittorp går en bit genom skog tills man korsar Jolbyån och kommer till Bråtaängen vid Bråtaträsket och Bråtakärret samt högspänningsledningen. Platsnamn som börjar med Bråta syftar ofta på odlingskultur. Väster om landsvägsbron ligger Bråtaträsket, som dränerats genom att fördjupa bäcken, som är dess utlopp. Av träsket återstår en våtmark, där vattnet stiger vid regnperioder och översvämning. Det är ett litet område, som domineras av svärdslilja, strandlysing, brunrör, skogssäv, kabbleka, brännässla, dvärgigelknopp och många andra örtväxter. Trädbeståndet består av jätteaspar, granar och stora sälgar. Även dränerat är Bråtaträsk-området genom sin mångfald en värdefull liten våtmark.

Vid den arkeologiska inventeringen 2019 av Bråtaträsket och Blåbärsbrinken har man lokaliserat sten- och jordkonstruktioner samt försvarskonstruktioner så som historiska gränsmarkeringar och försvarsanläggningar från arrendetiden: löpgravar, betongbunker och kulsprutevärn. På bilden konstruktioner nedanför berget fotade i samband med en promenad i Blåbärsbrinken. Länk till inventeringen.

Masabystigens skylt samt en skylt med texten ”Punkaharjun Etuvartioasema 1944–1956” (vaktutpost vid namn Punkaharju) står vid Hvittorpsvägen under den stora elledningen. Bevakningsstationen och dess löpgravar från Porkala arrendetid ligger på båda sidorna av vägen. Runt bevakningsstationen växer fler än tio ståtliga aspar. Nedanför bevakningsstationen, väster om vägen finns en frodig, liten våtmark. Man har tidigare försökt torrlägga den genom att gräva ett dike i den närliggande bäcken, som leder vattnet till Jolkbyån och slutligen till havet.

Hvittorpsvägen leder till Vitträsk strand, där ett villaområde från 1900-talets början är beläget. Hvittorp, i jugendstil, som blev färdig år 1903, är kanske den mest kända av villorna. Den planerades av arkitekterna Saarinen, Gesellius och Lindgren åt apotekaren och musikproducenten R.E. Westerlund