7. Köpas Gård

På 1500-talet hette Köpas Köpeby. Köpas var då ett enstaka hemman. År 1567 slogs Köpas ihop med Masaby by. Köpas första kända ägare var Mickel Olofsson i slutet av 1500-talet. År 1644 indelades gården under amiralitetets administration. År 1651 var Köpas rotegård för furiren i överste Smittfälts kompani och år 1675 frälsegård för överstelöjtnant Fochs. Ordet furir härstammar från det franska ordet ”fourrier” och var den militära graden för underofficerare som hade hand om inkvartering och bespisning av manskapet. Som störst var Köpas 92 ha. Gården såldes på auktion 1890 och köptes då av Fredrik Fagerström. Han ägde Köpas till 1908, då gårdens jord såldes och styckades. Av tapetlager hittade i Köpas väggar har man kunnat dra slutsatsen att huset är byggt på 1860-talet eller tidigare. Den höga, gamla stenfoten vittnar också om byggnadens ålder. Efter Porkala arrendetid, i slutet av 1950-talet eller på 1960-talet, grundrenoverades byggnaden till beboeligt skick och indelades i tre bostäder. Uppenbarligen då förnyades fönstren och fasadernas lodräta ribbade brädfodring samt byggdes en veranda med två ingångar. År 1979 övergick Köpas i kommunens ägo. Efter det lät kommunen bygga Bjönsstigens lättrafikled med underfartstunnel på platsen där trädgården funnits samt lät fälla alla gårdens gamla ekar utom en. Även gårdens gamla uthus revs och i stället byggdes ett daghem och en hälsocentral. Även Köpas huvudbyggnad var rivningshotad i planeringsfasen. För att motverka rivningen grundades föreningen Pro Köpas, som av kommunen fick lov och understöd att med hjälp av frivilliga och yrkesskolans elever sätta byggnaden i skick. År 1989 rapporterades att utrymmena kunde tas i bruk. Än idag drivs hobbyverksamhet i byggnaden. Köpas är idag det enda av stamhemmanen i Masaby, som finns på sin ursprungliga tomt och vars huvudbyggnad står kvar.